Mondo ng’ato otim nonro matut kuom Chlorella, dwarore ni otim nonro matut kuom kaka ogere e iye makende. Kata obedo ni algae matinni ok nenre maber, en gi gik ma ng’ato nyalo loso ma ng’ato nyalo ng’eyo maber, ma en e gima miyo en gi teko maduong’ kendo onyalo tiyo e yore mang’eny.
Chlorella, algae ma ralum ma oriw e anyuola mar plankton, ochung' geng'ore nikech yo makende mar pogore kod bedo gi klorofil mang'eny mang'eny. Mopogore gi ng’injo ma pile pile, Chlorella nyuolo nyithindo ka otiyo gi yo mar ng’injo ang’wen, ma miyo ng’injo mare bedo mapiyo ahinya kendo medo ahinya kwan mar klorofil ma ni e iye nyaka e rang’iny ma ng’eny moloyo mar yien mamoko. Klorofil ma ni e algae matinno oken mana tudruok machiegni gi loso ATP e yien, to bende onyalo kano glycogen e yo makare e kinde ma yien loso gik moko, ma en gima ok yudre ahinya e pinyruodh yien. En gima ber ni, kata obedo ni yien mang’eny nyalo kelo oksijen mang’eny ma nyalo dwoko ler mar piny, Chlorella nyalo geng’o chandruokno e yoo makare.
Bang’e, we wane ane kaka klorofil olosi e yo machuok.
Bang’e, we wane ane kaka klorofil olosi. Ibiro neno ni klorofil chalo ahinya gi kaka sel makwar mag remo mag dhano loso. Kik ng’ato ong’e ni, gik madongo ma gin-go opogore: gik madongo mag klorofil en magnesium (Mg), to hemoglobin nigi chuma (Fe).
Omiyo, ng’ado klorofil, kaachiel gi ng’ado iron e ringruok, nyalo bedo gi ber maber e thieth mar tuo mar remo. Bende, chiemo ma konyo e chiemo kaka spirulina, ma nigi B12 mang’eny kod folic acid, ka ichamo kanyakla gi chuma, nyalo bedo chiemo maber ma nyalo konyo e loso remo.
